kontemplation

det ser ut att spricka upp, kanske en och annan fin kvällssol väntar i helg.
trots att sommaren är över. men frågar någon mig så kom den aldrig riktigt.
känns bara bra att man har något att kalla det för nu, höst.
har aldrig gillat hösten förr, den har alltid varit så kall och rå.
men nu känns den inte så farlig längre.

kanske för att det är omöjligt att kyla ner mig nu.
även om mina formuleringar inte alltid sitter rätt på plats,
ibland har man helt enkelt inte magin att välja följd av orden.
men det gör ingenting, det är bara ord.

så härmed välkomnar jag dig höst, varenda litet löv som faller.



himlen har gråtit ändå sen du for.
eller aa med något uppehåll kanske,

men det var bara för att hämta andan.