kontemplation

morgonregn. tunga moln driver sakta över himlen. korridoren är nedsläckt och mörk. utanför vankar en farbror fram över gården, precis som om han vankade mot sängen på kvällen. men det går inte. dagen är inte över än, den har bara börjat. en sån där dag man vill ska gå fort, men man vet kommer vara en evighet. en dag med ständig huvudvärk och baksmälla. en med miljoner tankar ihoptrasslade, en klump av funderingar. typiskt, en dag för winnerbäck.

för en gångs skull längtar jag till i helg. inte för vilan och tiden utanför jobbet, utan för jag vet att den inte kommer vara tom. eller på ett sätt visst, men på så många andra sätt smockfull.