one of a kind.

natten var alldeles tom, utan henne. är så ledsen att hon var tvungen att flytta, mitt lilla barn. men hon kommer få det skitbra hos hennes nya familj, det tror jag. konstigt att förstå vilket hjärta hon hade, för vissa. trots det, det var en familjemedlem för mig. alltid ett sällskap, ensamheten fanns inte. tokgo. hon saknas riktigt jävla mycket, faktiskt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback